Söndagen den 29 september blev en svart dag för Torsten. Han fick se sig slagen, inte bara av en, utan som var mera ovanligt, av två förare. Det var Kumla-Frasse och Barthelsson, vilka båda kom före honom i Trollhättan. Tänk så skönt att få spöa dig Torsten. Det känns faktiskt härligt, skojade Kumla-Frasse.

En hel vecka före den tavlingen hade regnet öst ned. Man tog i alla fall chansen att köra tävlingen. Det blev givetvis väldigt manfall. Det var så chansartat att vad som helst kunde hända. Ett typiskt exempel harpå var Ragnar Friberg från Göteborg. Han höll faktiskt på att brinna upp! För att hindra vatten och stybb att tränga in hade Friberg lindat massor av säckvav kring motorn. Plötsligt tände värmen säckväven och det blev en bättre brasa. Med nöd och näappe undslapp Ragnar att själv delta i brasan.

Dansken Alvin Linder-Madsen som åkt med Torsten upp till Trollhättan fick på hemfärden färdas med spjälkat ben.

Frasse segrade och Barthelsson kom tvåa och Torsten på tredje plats. Men än var dagen inte slut, mycket skulle hända och skriv upp vad det hände!

På väg hem från tävlingen hände en kuslig sak. I närheten av Kungsbacka, med Torsten vid ratten, kom man ikapp en mycket flott vagn av sista skriket. Plötsligt gjorde denna en häftig inbromsning då föraren, en dam, blivit bländad. För att inte skada vagnen styrde Torsten ut vid kanten av vägen, vilken tycktes vara ett bevuxet mindre dike. Men det var inte något dike, utan i stället en brant slänt på omkring 20m! Vid foten av denna flöt en mindre å. Bilen stod och vägde en stund, men gav sig så plotsligt utför. Släpvagnen med de dyrbara cyklarna var också med bak, vilket ökade tyngden och katastrofen. I en väldig fart for bilen utfor, gjorde två våádliga kullerbyttor, men var fin nog att stanna på alla fyra hjulen igen.

Alla klarade sig...