SÅ GICK DET TILL NÄR GMK BILDADES

Saxat ur Ventilen nr 3 år 2000 - skrivet av Roine Lundström och Thomas Lind
Den 27 november 1923 samlades ett antal distingerade herrar i Coldinuordens festvåning på Vasagatan i Göteborg. Deras ärende i var att bilda en motorcykelklubb, då motorcykeln vid den tiden hade kommit att bli ett viktig fortskaffningsmedel för främst välbärgade herrar. Mycket tidigt hade man kommit på att motorcykeln lämpade sig mycket bra för att mäta den manliga förmågan att komma först. Begreppet racing är därmed lika gammalt som motorcykeln.
Resultaten från det första sammanträdet

Det första man gjorde vid detta första sammanträde var att utse en styrelse som kom att få följande j samman sättning:

Ordförande

Tillsyningsman Axel Segerblad

Vice ordförande

Järnvägstjänsteman Nils Ålholm

Sekreterare

Kontorist Lennart Svensson

Vice sekreterare

Handlande Eskil Öhberg

Skattmästare

Herr Axel Ericsson

Vice skattmästare

Disponent Ivan Olsson

Klubbmästare

Herr Edvin Devrang

Ledamöter

Handlande Gösta Floren

Handlande Cari Andréasson

Suppleanter

Köpman Knut Hagström

Ingenjör Sven Carlsson

Styrelsens sammansättning avspeglar med all tydlighet att motorcykelåkning var någonting som bara den mer bemedlade delen av befolkningen kunde ägna sig åt.

Bland de första besluten den nyvalda styrelsen fattade var att bestämma föreningens namn som blev « Göteborgs Motor Cykel Klubb med förkortningen GMCK.

Ett annat tidigt beslut som styrelsen fattade var att kvinnor inte skulle äga rått att bli medlemmar i föreningen. Detta var med all sannolikhet en reaktion mot att kvinnorna två år tidigare hade fått röstrått efter en hård politisk strid.

Vid detta första sammanträde tillsatte man också en kommitté, vars främsta uppgift var att ta fram förslag till mössmärke, nål och vimpel. Man tillsatte också en tävlingsstyrelse med uppdrag att komma ned förslag till en tävling redan i januari. I samband med tillsättandet av tävlingskommittén vädjade förslagsställaren Herr Öhberg till de närvarande att bidra med 1 krona per man till en tävlingsfond.

 

Andra styrelsesammanträdet

Vid det påföljande mötet diskuterades de föreslagna märkena livligt och slutligen kunde man också komma överens. Under samma möte framlade klubbmästaren ett förslag till ett leve för klubben vilket godkändes och fastställdes. Ett problem som ansågs stort på denna tiden var alla hästfordon som inte hade något ljus. Därför beslöt styrelsen att man skulle sätta samman en skrivelse till Länsstyrelsen om anbringande av ljus på hästfordon.

Snabb start på verksamheten

I början av 1924 beslöt man att varje söndag då vackert väder är rådande klubbens medlemmar skulle samlas kl. 9 f.m. vid Slussplatsen för ordnande av eventuell utflykt.

Klubbens första tävlingsarrangemang var en vinterorienteringstävling som kördes på två olika banor, solomaskinerna körde Göteborg-Borås-Alingsås-Göteborg medan, sidvagnarna körde Göteborg-Borås-Vårgårda-Alingsås-Nol-Göteborg. I soloklassen vann Gottfrid Johansson och i sidvagn Edvin Andersson. Av de elva startande kom endast sex ekipage i mål. Bland de ekipage som tvingades bryta märktes ordförande Axel Segerblad som i trakterna av Vårgårda hamnade i ett staket efter en vådlig vurpa. I detta sammanhang bör tilläggas att Axel Segerblad tillhörde en av de allra främsta sidvagnsförarna.

Redan i februari 1924 arrangerade klubben sin andra tävling. Den ägde rum på isen utanför restaurangen i Långedrag Där hade man anlagt en kilometerlång sandad bana.

Intresset var mycket stort för tävlingen som lär ha blivit en verklig succé. Hela 43 tävlande hade anmält sig. Hur många som kom till start och hur många som sedan kom i mål är dock inte helt klarlagt. Cirka 3 000 göteborgare hade letat sig ut till stränderna ute vid Långedrag för att beskåda och beundra dessa män med sina fantastiska maskiner. Resultaten från tävlingen är inte kända.

Redan efter den första tävlingen fick man försöka lösningar på penningbrist. Den traditionen forstätter oförändrad...

Lösningen blev att arrangera fester och ta betalt. Självklart gick det inte som man tänkt sig (också tradition). Festen gick back.
Namnbytet till Göteborgs Motor Klubb (G.M.K.) kom hösten i 927 då man började samarbeta med KAK (Kungliga Automobilklubben). Det kan vara värt att veta att fast vi numera är mest kända för speedway, så kördes det massor av olika sorters tävlingar, för både bilar och mc. Tittar man i gamla handlingar så var det viktigaste att ha roligt gemensamt. 1926 föreslogs till och med att begränsa antalet medlemmar till 150 stycken för att undvika att kreti och pleti kom med och störde ordningen. Förslaget röstades dock ner. Däremot fick kvinnor fr.o.m. hösten 1927 komma med. Redan vid årsmötet fanns det tre sådana medlemmar....!
Mot slutet av 20-talet började klubben diskutera att bygga en jordbana. Hastighetstävling på jordbana spred sig och drog publik. Förslag fanns om ett område i Mölndal och man hade  beräknat kostnaden till 17000:- Det skulle många turer innan man till sist hade Sävedalsbanan klar. Premiären hölls 3 maj 1934.
Den dominerande varianten handlade om hastighet; den som var snabbast för dagen var segraren. Men redan 30 maj 1935 ingår som en del i "jordbanetävling å Sävedalen" en svensk-dansk match Över 6 heat med poängberäkning 5-3-2-1. Man var fyra startande samtidigt vid en tid då tre var det vanligaste. (Man hade flaggstart på den tiden; startgrinden kommer efter kriget).  Resultatet från matchen har vi inte fått fram men man ska vara klar över att danskarna aldrig varit främmande för speedway - Nordens första Englandsproffs hette Morian Hansen, och körde VM på Wembley både l936och-37. Namnen Baltzar var reserv -36 och körde ofta på Sävedalen.

Andra namn från 30-talets programsidor var nationella hjältar som Torsten Sjöberg (hade länge banrekordet för klass 500cc med 77,8 för de 4 varven på 401 meter), Eskil och Bertil Carlsson och "Kumla-Frasse", Evert Fransson. Lokala hjältar fanns det också med nu välkända firmanamn som Malte Blom, Holger Duell och Åke Ahlqvist, Stellan Strand och Henry Carlsson.

Under 1937 dyker det upp en herre från Oslo vid namn Hveem. Leif. Kallades Basse och blir efter Andra världskriget nordens absolute fartkung.
Att parkera bilen vid banan i Sävedalen kostade 50 öre vilket inte ansågs för mycket, mer anmärkningsvärt är väl att det kostade 30 öre att åka tåg från Centralstationen ut till banan och att parkering inne vid stationen var gratis. Parkeringsproblematiken var stor med en väldigt trång utfart. Den gående publiken löpte stora risker efter tävlingarna vid utpasseringen eftersom man var tvungen att passera genom som grind som bilarna.
Redan 2 år senare, 1936, arrangerade GMK den första SM-finalen i jordbana. Svenska mästare blev Torsten Sjöberg i 500 cc och Hans Larsson i 350 cc.
De första åren kördes 4 tävlingar om året vilket ansågs vara något för mycket, så åren före kriget körde man endast 2 tävlingar per år. 1939 ansåg man sig inte längre ha råd att fortsätta arrangera tävlingar på Sävedalen, fastän man erbjöds att köpa markområdet. Men priset var 100.000 kronor.
Under kriget användes kolstybben och banan blev mer eller mindre oanvändbar.
Efter krigsslutet började man planera för att återuppliva banan igen. Ett femårskontrakt tecknades med fotbollsalliansen och arbetet med att återställa banan i körbart skick påbörjades. Kostnaderna för att få banan i körbart skick var mycket höga, ca 20000, men man lyckades i alla fall få den klar och körde återinvigningen 19 maj 1946.
1946-47 återupptogs jordbaneåkandet och det är nu guldåldern kommer. Nya namnet blir speedway. Ligan börjar härhemma 1948. GMK går med i tävlingsalliansen GEMA och blir kvar till Sävedalen stängs och klubbarna går åt varsitt håll. Från 1960 heter vi Göteborgs Motorsport Klubb.